Generellt om din ST

ST-guiden

Ett mycket viktigt verktyg för oss ST-läkare är BLF:s specialisttjänstgöringsguide. Den innehåller bl.a. matnyttiga checklistor.

Specialisttjänstgöringsguiden 2021 (ver. 3/rev 2025-09-30)

Specialisttjänstgöringsguiden 2015 (ver. 3/rev 2020-10-10)

Generella tips för din ST i pediatrik

• Du ska ha en ST-huvudhandledare som följer dig under hela ST:n. Ni bör ses ca 1 gång/månad för löpande handledning och planering av din ST. Schemalagd tid bör finnas avsatt för denna kontinuerliga handledning. (Rekommendation ca 1 gång per månad).
• Löpande klinisk handledning från senior kollega på respektive klinisk placering (rekommendation ca 1 timme varje vecka)
• Schemalagd tid för inläsning (rekommendation ca 2 timmar per vecka)
• Schemalagd kontinuerligt återkommande ST-utbildning för att uppfylla kurskraven i målbeskrivningen
• BUP-randning (minst 3 månader enligt BLF och Socialstyrelsen)
• Avsatt tid och lön för Vetenskapligt arbete och Kvalitets och förbättringsarbete. Läs mer i Specialisttjänstgöringsguiden och under fliken vetenskapligt arbete.
• Ett Individuellt Utbildningsprogram ska upprättas tidigt under din ST och uppdateras årligen. Exempel på individuella utbildningsprogram hittar du här.

Kompetenstrappa för läkarens livslånga lärande

Här finns kompetenstrappan för läkarens livslånga lärande!

Kompetenstrappan är inspirerad av EU:s referensram för livslångt lärande och Aristoteles kunskapsmodell. Den är nära besläktad med kunskapsmodellen som de flesta universitet i väst (och socialstyrelsen) använder: Bolognaprocessens kunskaper, färdigheter, värderingsförmåga och förhållningssätt. EU fann ett behov av att kunna namnge och validera kompetens som för alla de inom unionen som tillägnar sig kompetens utan att gå en formell utbildning. Därför tog man fram en referensram för livslångt lärande där man försökte plocka bort kraven på utbildningslängd/tjänstgöringsår och istället fokuserade på reell kompetens. Jag tyckte mig se att detsamma gäller för läkaryrket – mycket av det vi anser vara läkarkompetens får vi genom successivt ökat ansvar och självständighet och inte genom intygsgenerande kurser.  Därför skrev jag en referensram anpassad för en läkare.

I samband med specialistläkarkollegium har vi haft god nytta av kompetenstrappan. Alla specialistläkare har då var för sig fått ringa in vilken nivå på kunskaper, färdigheter, och kompetens som man bedömer att adepten ligger på. Oftast blir det en rak linje. Men om en ST-läkare ligger på nivå 5 i kunskaper, nivå 6 i färdigheter, och nivå 4 i samlad kompetens, då blir ”betyget” nivå 4. Därefter har vi visat varandra och diskuterat våra bedömningar, som ofta har varit tämligen samstämmiga. Sedan har handledaren vid ett separat möte återfört resultatet till ST-läkaren och har då haft god hjälp av de definierade nivåerna när det ska förklaras för ST-läkaren vad hen behöver utveckla.

Antalet tjänstgöringsår är i sig enligt modellen ointressant. Det är den faktiska kompetensen som ska anges. Det har dock visat sig vara svårt att intuitivt förstå modellen utan vägledande exempel, därför har vi skrivit dit en förväntat progress utifrån antal tjänstgöringsår (men ej knutet till antalet år som ST.) Har man vikarierat innan ST bör det rimligen avspegla sig i en högre nivå).

Varje nivå bygger på föregående nivå. Men vissa krav, t.ex. ”klarar att gå nattjour” kanske inte är relevant vid de högre nivåerna, t.ex. pga. ålder eller sjukdom.

access_time 2026-02-08 14:33:45